Det är lätt att få jobb!

Inte är det svårt att få jobb. Se bara till att uppfylla följande krav så fixar det sig:

Du bör ha minst 10 års dokumenterat framgångsrik erfarenhet inom ditt yrke. Även om du jobbar med något som kan tyckas generellt, till exempel projektledning, måste du ha erfarenhet från exakt den bransch som företaget verkar i. Helst ska du även ha jobbat med liknande kunder.

Trots erfarenhet måste du naturligtvis ha massa utbildning. Och då är det naturligtvis "rätt" utbildning som gäller. Även om du lyckats ta dig igenom en 5-årig högskoleutbildning känns det inte speciellt troligt att du kan tänkas lära dig ett nytt dataprogram. Därför bör du ha jobbat i exakt samma IT-system som företaget använder.

Åldersmässigt ska du pricka in intervallet 35-37 år. Det är perfekt! Du är inte för ung och inte heller för gammal. Du ska helst redan ha 2-3 barn som passerat förskoleåldern. För ärligt – är du under 35 och inte har några ungar vet vi ju vad som kommer att hända… Den biologiska klockan är inte att leka med!

Oavsett vad du söker för jobb blir det lite knepigt om du inte dessutom är en ypperlig säljare – det måsta alla vara nuförtiden. Administratör, ekonom och kreatör också såklart. Att kunna leda människor på ett ypperligt sätt och hantera enormt ansvar och gigantiska budgetar tillhör också minikraven.

Ett par egenskaper du bör ha är: Flexibel, stresstålig, lugn, världsvan, pålitlig, noggrann, socialt kompetent, driven (vet inte riktigt vad det betyder men jag har fattat att det är viktigt), målinriktad, effektiv, kreativ, nytänkande, självgående, prestigelös, initiativrik, strukturerad, utåtriktad, positiv, serviceminded, entusiastisk och ha förmågan att uttrycka dig väl i tal och skrift.

Mångfald är också på ropet, så förutom ovanstående krav bör du vara kvinna, invandrare, tillhöra en religiös minoritet, inte gilla fotboll och vara allmänt ovanlig och udda så att du kan utgöra ett pikant inslag i företagets vardag. Det främjar kreativiteten!

Läste någonstans att det underlättar om du är snygg också.

Så lycka till med jobbsökningen nu!

Läsarfråga: Ska jag ha foto på visitkortet?

Hej
tack för alla tips som ni lägger ut helt gratis!

Är det en god tanke att ta med en bild på sig själv för att hjälpa mottagaren att koppla ihop informationen på visitkortet med mitt ansikte? Tänker på det faktum att folk tenderar att tycka om sådant de känner igen, har de då bläddrat igenom sina visitkort och sett mitt ansikte vid flera tillfällen borde det skapa bättre förutsättning inför framtida möten, eller?

Med Vänlig Hälsning

CB

Hej CB
Tack för din intressant fråga!

Det är helt korrekt som du skriver. Jag brukar själv fråga hur man kan göra för att bli omtyckt av någon. Och att spendera mycket tid tillsammans är väldigt bra. Det här kanske är en lite udda jämförelse men en fras som etsat sig fast hos mig är det Hannibal Lecter säger i "När lammen tystnar": Man åtrår det man ser varje dag.

Ett annat exempel jag själv upplevt under två föräldraledigheter är hur ett barns förtroende byggs upp av just mängden tid man spenderar tillsammans.

Och det här gäller även på distans. Med ett bra utformat personligt reklammaterial kan du få "köparen" att börja umgås med dig på distans. Se ditt trevliga ansikten om och om igen.

Det finns även andra fördelar. Det blir mycket lättare att komma ihåg just dig, du sticker ut ur visitkortshögen. Dessutom är våra hjärnor programmerade att dra blicken till just ansikten.

Vänliga hälsningar

Pelle

Personlig marknadsföring på Startaegetmässan

Intresset för personlig marknadsföring var stort på mässan Eget företag. Vi fick byta till den största föreläsningssalen och under 45 minuter försökte jag dela med mig så mycket som möjligt som en företagare kan ha nytta av.

Personlig marknadsföring på Startaegetmässan

View more documents from Pelle Mårtenson.

Historien bakom den personliga reklambyrån

En av mina läsare skrev: "Idén med personlig reklambyrå tycker jag, för närvarande, låter lite skrämmande. Jag hyllar principen att göra så mycket som möjligt själv."

Det gör jag också. Men just här tror jag mycket av kärnan i resonemanget ligger. Vi kan nämligen inte göra allting själva längre. Antalet saker på våra att-göra-listor bra ökar och kräver högre och högre specialistkometens. Så vi varken hinner eller kan göra lika stor del av allt som måste göras längre.

Självklart kommer många att producera sitt eget reklammaterial. Men främst de som själva är specialiserade inom området och tycker att det är roligt. Och där har vi en till aspekt. Medan du i dag faktiskt kan välja om du vill göra ditt eget cv eller inte, kunde inte bonden för 100 år sedan välja att göra sitt eget smör eller inte.

CV:ts död
I en av de första artiklarna jag skrev efter att ha startat CV-Skolan skrev jag: "CV står för Curriculum vitae som på latin betyder levnadsbeskrivning. CV är alltså en förkortning baserat på ett utdött språk som få vet hur det ska uttalas och ännu färre vad det betyder. Det verkar dessutom som att utvecklingen av konsten i att skapa cv har stått still sedan romarrikets fall."

Tycker inte du det är konstigt att i princip allting bli snyggare, bättre, mer avancerat och dessutom får större möjligheter att personaliseras? Men inte cv:t. Varför ska det fortsätta vara ett trist dokument när det skulle kunna vara så mycket mer?

Vår personlighet blir en allt viktigare handelsvara på arbetsmarknaden. Då måste vi också se till att det dokument som till stor del avgör om vi går vidare i en ansökan eller inte får en möjlighet att förmedla just personlighet.

Att förmedla personlighet och marknadsföra sig själv är svårt och många är i stort behov av utomstående hjälp.

CV:t står inte längre ensamt. I dag kan du lika gärna, eller som ett komplement, marknadsföra dig med en film, en webbsida, en blogg eller vilken annan teknik du vill. Allt detta kräver mer och mer kompetens. Något många lär sig, men inte alla vill.

Generella specialister
VI har i dag en lite konstig utveckling där vi både blir mer av generalister och specialister på samma gång. Hur hänger det ihop? Det generella är en ganska ny trend. Många företag har fått göra sig av med personal vilket leder till att färre får göra mer. Vi har fått tag på oss allt fler arbetsuppgifter och kan inte längre vara lika supernischade som vi en gång varit.

Samtidigt ökar den totala kunskapsmassan för var dag – lavinartat. Jag lyssnade på Håkan Lans när han pratade om detta och enligt honom finns det ingen gräns för vad vi kan upptäcka och vilken ny kunskap vi kan hitta. Jag tror honom.

Jag hörde en gång att det sägs finnas en eller ett par namngivna personer som var de sista i världen att kunna allt! Det vill säga den tidens då samlade vetenskap. En fullkomligt svindlande tanke men fullt logisk när man tänker efter. Antalet vetenskaper var ganska få och inte fler än att de gick att bemästra under en mansålder.

Tänk samma tanke i dag. Den är fullkomligt löjlig. Inte ens ett förhållandevis litet område, som exempelvis data, är tillräckligt litet för att bemästra fullt ut. Det är bara en liten droppe i den totala kunskapsmassan men ändå väldigt stort.

Låt mig jämföra med det gamla bondesamhället som inte ligger alltför långt bak i tiden. Den totala kunskapsmassan var betydligt mindre. Vi var mer generella i vårt kunnande. Vi inte bara brukade vår jod, sådde, skördade och gjorde vår egen mat. Vi tillverkade våra egna verktyg. Gick lien sönder gick man bara in i smedjan och smidde ett nytt blad.

Om min dator går sönder i dag går jag inte ut i garaget och bygger en ny. Gör du?

Folk har aldrig velat göra tråkiga uppgifter men i dag kan vi kan välja att låta bli.

Vad jag vill säga med detta är att vi inte längre kan eller hinner göra allting själva. Vi måste i större grad ta hjälp av specialister. Det gäller alla områden.

Mer historia
Nu när jag redan börjat att blicka bakåt vill jag fortsätta med en historisk jämförelse för att försöka förstå vart vi är på väg. En tydlig trend är att vi har gått från kandidatens till arbetsgivarens marknad.

Arbetare har varit en bristvara. Det var faktiskt inte så länge sedan vi importerade arbetskraft. I ett sådant läge är det inte svårt att få jobb. Folk i mina föräldrars generation har ofta aldrig haft ett cv. Det har inte behövt det för de har fått jobb ändå. För oss 70-talister är det en självklarhet och generationerna efter oss har mer avancerade cv:n än vi någonsin haft redan innan de går ut skolan. Varför? Inte för att det vill – utan för att de måste.

Det personliga brevet fick faktiskt inte genomslagskraft förrän på 90-talet. På 80-talet fick de flesta jobb genom att fylla i arbetsförmedlingens förtryckta blanketter. Man började dock trycka på att det kunde vara idé att skriva några rader under rubriken "Övriga upplysningar" för att skilja sig från mängden.

Det här är en tydlig trend som pekar åt en och samma riktning. Det blir allt mer komplicerat att söka jobb.Vi har gått från arbetstagarens till arbetsgivarens marknad.

Del1 – Vad heter din personliga reklambyrå?

Källor
http://www.kairosfuture.com/sv/node/2449
http://www.arbetslos.nu/Nya-sokmetoder.htm

Personlig marknadsföring på den sociala marknadsplatsen

Ibland faller pusselbitar på plats. Klonk säger det i skallen. Det gjorde det i morse när jag i kylan gick genom skogen med ungarna till dagis.

Då plötsligt fattade jag min egen innebörd av det som diskuterade på Stefan Engeseths boksläpp i går. Diskussionen handlade om boken "The fall och PR & the rise of advertising" som för övrigt finns att ladda ned på Stefans webb. www.detectivemarketing.com

Två expertpaneler med folk från både reklam- och PR-branschen fanns på plats för att grilla Stefan. Samtalet kom att handla mycket om sociala medier. Några pratade om sociala medier som en marknadsplats där människor träffas och umgås. Det är alltså inte en marknadsföringskanal, även om många företag försöker använda det så. Jag köper liknelsen.

Och det finns gott om patetiska försök där man försökt applicera vanlig gammal företagsmarknadsföring i denna "inte-kanal".

Men därmed inte sagt att det inte går att utöva marknadsföring på denna marknadsplats. Men det är personlig marknadsföring som slår sig fram. Likt personen som är duktig på att lyssna, konversera och berätta sin historia i en krogmiljö, medvetet eller omedvetet, marknadsför sig själv, lyckas de som jobbar på samma sätt i de sociala medierna bäst.

Men det behöver inte betyda att den här marknadsplatsen endast är för privatpersoner och enmansföretagare. Och det var alltså här talgdanken föll ner för mig. Om vi sätter personen främst fungerar det. Personen kan sedan komma från ett företag, men det är sekundärt.

Jag brukar göra följande jämförelse mellan ett personligt varumärke och ett företags.

Jag AB - personligt
Här funkar det att slå sig fram på marknadsplatsen.

Vi AB - opersonligt
Ett traditionellt företag som marknadsför sig på traditionellt vis. Man går fram som en bulldozer med loggan skriven i fet stil över hela schaktbladet. Ingen ser vem som kör.

(Jag + Jag + Jag) AB - personligt
Egentligen samma företag som Vi AB. Men man marknadsför sig annorlunda. Istället jobbar man med personliga representanter. Man kommunicerar i termer av "jag", för det är alltid enskilda personer som gör saker. Även om man gör saker tillsammans. Här har vi inte ett massivt schaktblad utan istället en spjutspets som mycket bättre skapar en känsla hos mottagaren. (Sprid ut och tryck samtliga handens fingrar mot din mage. hur känns det. Tryck in ett finger i magen. Vilket kändes mest? Schaktbladet eller spjuspetsen?)

(Jag + Jag AB + Jag) AB - personligt
En del representanter kommer att vara så duktiga på att hjälpa andra och visa sitt eget värde som experter att de kommer att utveckla mycket starka personliga varumärken inom företaget de är anställda på.

Här krävs mod från ledningen. De flesta chefer är livrädda för detta för att de tror att det är svårt att behålla allt för attraktiva medarbetare. Särskilt om de står i ramljuset och syns och hörs överallt.

Men det är en felriktad oro. Istället bör all energi läggas på att göra arbetsplatsen så attraktiv som möjligt.

Den gamla sanningen för relationer gäller även här. "Det starkaste sättet att binda någon till sig är att ge dem total frihet." En person som uppskattas för sin insats men är fri att gå när som helst kan bindas till företaget med något som är betydligt starkare än staket och barriärer. Nämligen: Motivation och vilja.

Gör din egen Anna Odell?

Under dagens föreläsning diskuterade vi mycket om att bli känd. Personlig marknadsföring bygger egentligen mycket på att det är lättare att bli känd som person än att skapa ett känt företag. Blir du känd blir även ditt företag känt.

Men för de allra flesta handlar det inte om att bli en riks-kändis. En klok person sa till mig en gång: "Det är skillnad på att vara kändis och att vara känd inom en liten sektor."

Diskussionen fortsatte till att ta upp hur man ska se på Anna Odells aktion ur ett marknadsföringsperspektiv. Bra eller dåligt? Väldigt extremt, men finns det något att lära? Vad skulle det innebära att till exempel göra en Anna Odell-light?

Det väckte i alla fall många tankar i mitt huvud och jag känner mig tvungen att återkomma till detta i kommande nyhetsbrev.

Kom i gång med din personliga marknadsföring

View more presentations from Pelle Mårtenson.

Vad heter din personliga reklambyrå?

Har du en personlig reklambyrå i dag? Inom 5 år kommer fler människor att anlita en personlig reklambyrå än som idag har personlig tränare. En personlig reklambyrå att kontakta för dina alldeles egna marknadsföringsfrågor. En byrå som utvecklar din personliga marknadsföringsplan, bollar strategier med dig och producerar ditt personliga reklammaterial.

Jag tror faktiskt fler bryr sig om att få ett jobb – eller till och med att få sitt drömjobb än vad som bryr sig om sin fysik. Jämförelsen i början kanske till och med är i underkant?

För det första - och nu vänder jag mig till dig som är mest skeptisk: Det jag pratar om är naturligtvis redan här. CV-Skolan går alltmer mot att bli en reklambyrå för individer, från att bara vara ett gäng passionerade cv-skrivare.

Behovet är inte nytt. Det var länge sedan det gick att få jobb utan att marknadsföra sig. Personlig marknadsföring eller inte är inte längre ett val. Valet är att göra jobbet själv, eller att ta hjälp. På samma sätt som du väljer att själv byta till vinterdäck på bilen, eller ta hjälp.

Jag AB – en 12 år gammal firma
Tom Peters introducerade begreppet Me Inc i sin artikel "The Brand Called You" redan 1997. Jag AB. Ditt personliga varumärke. Du är med andra ord ett varumärke och det har du säkert redan hört.

Det är många som tror på och predikar detta resonemang i dag. Men i så fall, varför ska vi stanna där? Ska vi inte dra metaforen till sin spets? Löpa linan hela vägen ut. Det är enkelt. Det är bara att ta allt du känner till om ett varumärke och överföra till dig själv.

Ett av varumärkets mest fundamentala beståndsdel är en logotyp. En logotyp används för att du ska känna igen varumärket så att du ska kunna kunna köpa produkten igen. Det används också för att skilja företaget från andra inom samma nisch.

Urskiljning och igenkänning alltså. Två extremt centrala delar i jobbsökning. Med andra ord bör du skaffa din egen logotyp. En namnlogga som inte bara skiljer ditt namn från andra genom kombinationen av bokstäver, utan även i sin grafiska utformning. Dessutom är det ju svårt för oss med vanliga namn att skilja oss från mängden.

Återigen, det här är ingen fantasi utan något vi jobbar med i dag. Min kollega pratar till och med om att tatuera sin egen logga på axeln.

Tillbaka till det som populärt brukar sägas vara ursprunget till varumärkets definition. På engelska brand av branded, efter ranchägarna i vilda västern som brännmärkte sin boskap så att ingen annan skulle få för sig att lägga vantarna på den.

Nu sluts cirkeln på något sätt i och med att vi brännmärker oss själva. Dock med motsatt innebörd. Du vill att någon ska lägga vantarna på dig för att erbjuda dig det bästa jobbet. Utvald och handplockad.

Om jag fortsätter jämförelsen inser vi att även individer behöver marknadsplan, profilprogram, kampanjer, strategier och reklammaterial. Det är här din personliga reklambyrå kommer in.

Galet, säger du kanske. Men visst finns det alltid personer som gör lite mer än andra för att nå sina mål?

Tävlingen där 2:a plats inte räknas
Håller du med mig om att söka jobb kan liknas vid en tävling? Om än med något oklara regler. Vi har en massa deltagare, kan vara hundratals. En av dessa ska koras som vinnare i den stenhårda tävlingen. Silverplatsen ger nämligen ingen utdelning – guld är det enda som räknas.

Jag skulle vilja säga att det finns två sätt att bli bäst inom en idrott. Antingen kan man träna stenhårt inom de konventioner som finns. Självklart kan man inte bryta mot regelboken, men oavsett hur tjock regelboken är finns det alltid utrymme för utveckling. Det finns områden som är oskrivna. Därför finns ett annat sätt att nå seger på. Förutom stenhård träning kan du även utmana konventionerna och hitta nya vägar.

Vi kan börja med att titta på vår alldeles egen Jan Boklöv som uppenbarligen tyckte att: "Det måste finna ett bättre sätt att göra det här på" och utvecklade V-stilen inom backhoppning. Hånad till en början. Totalt dominerande lite senare.

Någon som ville bli världsmästare i höjdhoppning kunde göra allt för att bli bäst på att flyga över ribban i saxstilen. Eller så kunde man tänka att: "Det måste finnas ett bättre sätt att göra det här på" och utveckla dykstilen. Richard Fosbury nöjde sig inte där heller utan tänkte samma tanke igen. Resultatet: the Fosbury flop. Vem står på tur?

Därför kommer det även finnas tävlande inom jobbsökning i kategori två. Det vill säga människor som inte nöjer sig med att skriva det bästa konventionella cv:t. Utan som kommer att utveckla det. Som kommer att jobba med färg och form, humor och förmedlande av personlighet. Som inte nöjer sig med dokumentformatet utan spelar in film, bygger webbar, bloggar, skriver nyhetsbrev och tatuerar in sin namnlogga på axeln. Som kommer att ta till alla till buds stående medel. De kommer att utmana konventioner och när en visitkortsfilm är lika comme-il-faut som V-stilen kommer behovet av personliga marknadsföringstjänster att öka drastiskt. För hur tränger du igenom då?

Del 2 - Historien bakom den personliga reklambyrån
ﾠ